15-20..
jag är så less!
har parerat minst 50 kväljningar.
fuck!
när ska det vända?
jag går av på grund av galenskap snart!
när jag får mina 3-4 max timmars sömn så drömmer jag bara om olika killsituationer. vaknar upp kallsvettig och tror att jag har gjort något dumt igen eller sagt något dumt.
har ingen anig om vad det ska vara bra för!
men det jag är mest less på det är tårarna och att vara hungrig och inte kunna göra något åt det!
återgår nu till hell
så thatś it
så...adjö!
kasst!
är man inte vet vad som är felet på sin kropp. när ett graviditetstest visar halvt. när man har alla tecken på att vara gravid.när man inte känner sin kropp längre. när man känner att luften håller på att gå ur en . när man inte orkar något förutom att jobba. när jorden snurrar och ögonen vattnas. när man blir rörd av minsta lilla. när man önskar sig bort. när man knappt klarar av nyheter /internet världen. när man bli illamående av att sjunga. när man har tur och får i sig mer än tre skedar mat. när man överger allt gott i matväg. inte ens en godis vill vara inne i min mage. när man är där... då börjar man närma sig min värld.
det har nu blivit ett nytt år.
sen december förra året så har det varit fullt upp. hela december månaden blev precis lika underbar som jag hade hoppats på. ännu bättre än så. 5 dec så friade jag till erik i umeå på den indiska restaurangen gandhi. jag var så sjukt nervös och var så rädd att han skulle bli rädd och springa därifrån. men när jag tillslut vågade fråga den stora frågan ..om han möjligtvis, kanske någon gång, kanske i framtiden , kanske någon dag skulle kunna tänka sig att gifta sig med mig? jag skakade och hasplade ur mig den meningen fort som tusan. exakt i samma stil som jag gjorde när jag sa att jag var kär i honom. tack och lov så tog han det hela med lugn och svarade ja! vi har min mammas och pappas gamla ringar . har bara satt dit en diamant på min ring för att göra den till en mera hannah ring. jag kan inte se mig mätt på den. älskar den! den står för så mycket och betyder så mycket. dom ringarna är tecknet på tills döden skiljer oss åt.
det blev ett lyckligt dygn i ume. fast ja kunde inte sova den natten och låg och tittade på erik och var livrädd att han skulle vakna upp på morgonen och ångra sig. men det gjorde han som tur var inte!
sen på söndagen så var det julkonserten. den gick svinbra. hur roligt som helst var det. mitt solo hade kunnat gå bättre än vad det gjorde. men jag sjöng så att svärmor börja gråta och fick en massa beröm av alla andra.. så helt kasst kan det inte ha gått.
helgen efter det så hade vi födelsedagsfest/förlovningsfest/kareokefest /utflyttningsfest och luciavaka. det blev också mycket lyckat! vi firades av våra fina vänner. hur mysigt som helst. ja svävade omkring på moln.
sen blev det julafton. den firades i bergsviken. och den var som alla andra julaftnar förutom att ja fick fira den med min e. nästa gång är det min tur att fira med hans familj. men vi har ju hus då så då blir det nog julafton hos oss för båda familjerna.
juldagen blev enligt traditionerna. förutom att det är mindre spänning nuförtiden. och kanske blev det tydligt och så blev det enda som var roligt under kvällen ..det var att surra innan stängningsdags med storebror.
mellan dagarna gjorde jag något stort och kom fram till något stort. men jag orka r inte skriva om det nu. men jag utmanade mig själv till att följa med till ett ställe som jag har undvikit i flera år. jag klarade det med eriks hjälp. det är så mycket som har förstört mig i mitt liv. och den här saken som man förtränger i mellan åt när den kommer upp till ytan så inser man så mycket. innan en utav de många sakerna hände så hade jag stört koll på det mesta som hade med musik att göra. jag glänste med mina stora musik egenskaper. jag kunde säga direkt vilken artist det var och ja allt sånt. men en hemsk sak hände under en musikfestival i pite. en sak som gjorde att jag inte klarade av musiken på samma sätt som förr.. en gammal vän som jag inte klarade av att träffa för att det var henne ja/ vi skulle träffa när saken hände. saken som gjorde att det var smutsigt och äckligt att ha mens. att säga nej kvittade. min vän vet än idag inte om något av det som hände. men jag klarade av att träffa henne trots spärren i hjärnan och hjärtat. för hon hade ju inte alls med saken att göra.
efter mellan dagarna så blev det nyår. det firades på göst stuga i koler. det var en trevlig tillställning. dock blev det en massa konsigt tjafs. fast det kunde man förstås räkna med. jag hade bestämt mig förlänge sen att jag skulle lägga ner mitt drickande och mitt rökande. sagt och gjort.. ja gick ut hårt dagen före nyår och var då fullast i koler. nyårsaftonen blev inte lika hård. jag har lagt ner mitt festande för att om jag dricker så vill jag röka och röka det måste man sluta med om man vill ha en hälsosam miljö i magen för ett framtida barn. nog för att jag tvivlar på att något litet skulle trivas i min mage. det har sen man blev 18 och visst innan det också men mest efter man blev 18 så har det varit otroligt mycket fest. det är en stor omställning för mig att inte dricka. det är inte så lätt alla gånger. speciellt när självkänslan är låg. har hackat mycket på mig själv på sistone. jag anser på rikigt att jag är kass. men förutom all kasshet så är jag lycklig i min framtidstro. även om jag ser det mesta i grått just exakt nu.
vi har ingen brådska med att skaffa barn även om jag längtar så jag går av. men man hann få upp hoppet när barnmorskan var helt övertygad om att man var gravid. jag vågade inte tro på det. för min kropp har aldrig någonsin gjort som jag har velat! aldrig har den det. hmm jo det skulle iofs varit när brösten började växa för att man började bli tant. men inte mer än det. nu är magen i totalt kaos. har ett skov som det så fint heter. trodde att min magsjukdom gick att hålla någorlunda koll på. men icket! nu får jag inte behålla någon mat. antingen kräks jag eller åt andra hållet. sover kanske max 3 timmar per natt för att jag har så ont i magen. har fortfarande alla gravidsymtom kvar. det som är mest jobbigt är illamåendet och dofter. känner för att kräkas ungefär varje kvart. nu gör jag ett försök med att enbart äta ris för att bygga upp magen igen. förra gången jag levde på ris så gjorde jag det i ett halvår. men så länge blir det inte den här gången. e blir också frusterad när jag mår såhär. han vill att jag ska uppsöka läkare igen. men jag vet att det inte ger något och jag vill verkligen inte utsätta mig för det igen. en massa tester som kommer fram till ossit. jag hoppas istället på att riset kommer att funka.
just ja .. började om att skriva om det som inte har varit kasst.
det är inte kasst att...
erik nu är husägare och jag blir delägare när vi flyttar in.
vi är fullt beredda på att skaffa barn utan att för den skull inte ha bråttom
vi fick åka till oslo på bröllop och enbart ha sjukt roligt en hel helg!
jag nu får jobba varannan lördag.
varje dag komma på att erik är den jag verkligen vill leva resten av mitt liv med.
vara med i kören med underbara omtänksamma människor
vilken dag som helst så blir vackra stoor mamma!
det är 11års jubileum med alla 82or
ha fina vänner.
däremot är det kasst att jag ska orka upp och jobba i morgon. kul att jobba men jobbigt att egentligen inte orka.
så thatś it
så..adjö!