mizztina

känner mig som 70år i söndagar just nu . min kropp älskar verkligen när det börjar bli kallt eller rättare sagt svinkallt! ute :( jag får så ont så ja vill bara skrika högt och grina. men eftersom att sådant betende inte skulle funka bland allmänheten så håller jag allt inom mig och går under. mitt psykiska tillstånd förvärras och jag blir mer medveten om att ja faktiskt är sjuk och tärd :(

har fått må bra så länge nu att det verkligen känns som ett stort nederlag när alla dom här känslorna bara rusar tillbaka till hjärtat och hjärnan. vet inte riktigt hur jag ska stå ut med mig själv. det har varit så enkelt att kunna se folk i ögonen och säga att jag verkligen har mått bra. alla har andats ut när dom har fått det svaret från mig. nu känns det som att ja inte kommer att våga säga hur jag mår ett tag framöver. vill inte tynga ner eller vara till besvär för folket runt omkring.

den senaste veckan så har ja varit bosatt i min säng igen . skäms för att säga det :( om någon har frågat hur det har varit på skolan så har jag ljugit och sagt att det har varit bra och så. hur ska jag kunna veta hur det har varit på skolan när ja inte ens har varit där?? sämst hannah håå!!
men nu är det ju så att ja går en kurs där det är helt ok att inte orka ibland. tack och lov så har ja tagit mig till skolan idag. känner mig stolt över det i alla fall. tänkte att om jag bara lyckas med att ta mig till skolan idag så får ja vara ledig imorrn. dom lediga onsdagarna behövs för att ja ska fixa resten av veckan.

det har varit så mycket nu på senaste att ja har kört slut på mig själv. även fast det mest har varit trevliga saker jag har pysslat med.
i fredags så hade vi körkväll och lärde känna varandra vi i pite gospel . jag var jätte nervös för hur det skulle gå när jag är så blyg. men det gick faktiskt rätt bra. sen var det hem och sova som gällde. fast jag och mija drog en bigboy och myste till 2 istället. great att få spendera tid med min gamla vän!
på lördag var det upp klockan 9 och sen repa hela dagen med kören. hem och byta om och sedan konsert.  jag var så trött att ja nästan såg i kors när allt var över. + att ja hade varit extremt nervös för hur alla texter och sånt skulle sitta när vi skulle sjunga upp. det jag var mest spänd över var att det tjocka feta aset skulle kanske vara där och förstöra kvällen för mig. han var inte det. men hans fru var där mfl. jag vet att han inte skulle kunna göra mig något nuförtiden. men för mig så räcker det med att han finns och andas. det som gör mig mest arg är att när ja ser hur hans fru och co tittar på mig med avsmak blicken , så får ja för mig att det faktiskt är som dom tror , att jag bara har hittat på en historia som inte stämmer. det märks att han har sagt sin version av allt som har hänt. enligt honom så har han aldrig gjort mig illa på något sätt.  men jag har inte hittat på våldtäckterna eller den psykiska misshandeln!! jag har inte hittat på att han förstörde mig på alla sätt och vis. och där sitter dom och tror att jag har det .

jag vet att det är många i kören som inte skulle gilla hur jag lever mitt liv. de flesta är gifta eller förlovade och är goda kristna människor. jag säger inte att det är något fel med det. men jag har valt att inte leva mitt liv efter förbud eller bibeln. folk ser mig som låtsas kristen. jag säger att jag inte bryr mig om det. men det gör jag ändå. jag är lika mycket kristen som vilken annan människa som helst. jag behöver inte leta gud/jesus  jag vet att han alltid är med mig. och det räcker för mig. tron är personlig och dom som inte fattar det får väl låta bli då.  som kristna så borde dom ha mer förståelse för andra människor. det är då den bilden jag är uppväxt med. föresten .. konserten gick ganska bra. men alla var så trötta när det var dags att köra järnet så en hel del text försvann ur våra huvuden. fast folk som såg oss tyckte att vi var jätte bra :)

igår kände ja för första gången att ja var avundsjuk på min mor. det var en konstig känsla och ja kunde inte riktigt förstå att det verkligen var avundsjuka jag kände . anledningen till mina känslor är att mamma är så otroligt kär och gör bara en massa mysiga saker hela tiden med sin sam. dom är det mest romantiska paret jag vet! dock skulle jag kanske inte riktigt vilja ha det så romantiskt . men kanske gärna lite grann. jag har ju haft en otroligt romantisk sambo en gång i världen. fast det blev nästan för mycket . speciellt när varje middag och kväll skulle vara så ruskigt romantisk och allt skulle firas.
som det är just nu så känns det som att jag är utsvulten på närhet och sex med för den delen. det står så still så jag håller på att bli tokig! jag brukar inte känna mig ensam. nu är ensamheten så otroligt påträngande att ja bara vill grina. egentligen så tror jag inte att det är en pojkvän jag vill ha. jag saknar mer den här kontakten med grabbarna som fanns i min närhet. sl saknas!! men det är ingen idé att gå och längta efter honom. han har verkligen försvunnit. :( sen har ja sjävklart mina närmaste killkompisar också men dom har jag inte sett till på mycket länge! lumpa bor i umeå .. dock var han hemma i helgen för att fira edith men ja hann som bara träffa honom snabbt för att ja hade så fullt upp i helgen :( eeerik håller på att jobba i hjäl sig så han ser man heller aldrig till . joel bor i umeå :( behöver en skön grabb kväll tror jag :)

förutom att ja saknar mina grabbar på olika sätt så saknar jag min karamellen också. nu var det jätte längesen jag fick vara med henne! :( hon är ju min familj så det blir så tomt när jag inte får träffa henne. jag hoppas verkligen att jag kan ta mig till umeå snart så jag får umgås med henne. dock är mina pengar slut så jag tar mig verkligen ingenstans :( det är otroligt mycket på grund av pengabrist som jag mår så dåligt :(
det gick åt nästan en tusen lapp när jag skulle köpa mer medecin! och det gott folk blir man inte gladare av!

nu när det börjar bli mörkt ute så kommer mardrömmarna också. och längtan efter en tid som en gång var. tryggheten saknas när jag ligger där i mörkret och anstränger mig för att leva. saknar min store tjocke far. när han fanns så var ja trygg. nu kommer sam snart att flytta in hos mamma. jag är absolut bara glad för hennes skull. fast dom pratar om att dom ska sälja huset på pitholm och flytta till ett hus vid vattnet. mamma har jämt önskat sig ett sånt. hur blir det om vi säljer huset? jag drömmer fortfarande om ersnäs och grundvik. kommer jag att börja drömma en massa jobbiga drömmar om pitholm då? om jag hade haft en stadig pojkvän och jobb och sånt då hade jag helt klart tagit över huset. hoppas att min bror och hans fästmö tar över det istället. vill inte att huset ska försvinna!! jag förstår absolut att sam vill att dom ska ha nått eget istället för att han ska bo i mammas hus. huset som pappa byggde. pappa pappa pappa pappa .. och vad jag saknar att ha en pappa!

det är så otroligt mycket saknad i min kropp och själ just nu. saknad efter trygghet,närhet och framför allt värme! 70år i söndagar och tio år i hjärtat.  fast ibland kan jag vara 24 år i sinnet men det är inte ofta. nu ska jag åka hem och vara nöjd över att ja faktiskt orkade att fara til skolan idag.

så that´s it
så.. adjö!