mizztina

Gör dig själv illa, och andra.  Bryt ihop. Bli arg . stäng in dig. Inse att saker inte fungerar. Umgås med mamma. Ta det lugnt. Få hjälp. Få perspektiv. Skratta åt eländet och gå vidare. Hitta nya ljuspunkter , glädjeämnen och unna dig nått fint .  framförallt börja om!

Det har varit så svart i mitt huvud i 2 veckor nu. Ångesten kom och dödade allt som fanns inom mig.  jag var beredd att ge upp. Tänkte att nu försöker jag igen. Ta bort mig från denna värld. För nu orkar jag inget mer. kändes som att jag var långt under botten. Jag bara sjönk och inget kunde stoppa mig.  först grät jag i en vecka. Sen hände en fruktansvärt jobbig sak och då var jag sängliggandes hela veckan därpå.

Förra måndagen så började arbetsträna på kiosken Gottis. Jag släpade mig över gatan och gick dit med tungt hjärta. Jag mådde verkligen fruktansvärt dåligt! Hade yrsel hela dagen för att ångesten höll på att äta upp mig. 2 timmar har aldrig någonsin varat så länge :(
Jag fick börja med att fylla på lösviktsgodiset. Det gick ganska kasst. Jag tappade en massa i golvet hela tiden för att jag var så yr. Halvsvimmade i huvudet hela tiden. Ni vet sådär så att det blir blackout hela tiden. Dom 2 timmarna var över tillslut så jag fick gå hem.
Jag var så ledsen och arg över att det kändes som att jag inte alls var redo för att jobba.  Arg för att det kändes som att det där jobbet var inte alls nått för mig. tråkigt och trist alltihop!
På kvällen så var det meningen att vi skulle vara hos mig och ha bokcirkel. Jag hade ganska mycket stress över det också så jag ringde och sa att jag var sjuk.
Jag skämdes för att jag inte orkade göra nått som jag hade lovat. Men det var inte så mycket att göra åt det . jag begravde mig i sängen för resten av kvällen. Fortfarande yr och mådde illa + ont i huvudet.  Jag har aldrig annars ont i huvudet. Men då hade jag det.
På natten så brakade helvetet lös.  Jag vaknade och var törstig så jag klev upp för att dricka vatten . svimmade och föll som tur var rakt på min soffa. Tänkte att det var bäst att kliva upp och gå och öppna balkongdörren för att få lite luft. Så jag ställde mig upp och då svimmade jag igen och föll baklänges över mitt glas soffbord. Jag slog hela ryggen . gled sen ner från bordet och slog huvudet i sidan på bordet. Hamnade medvetslös på golvet och all kontroll släppte och då jag vaknade till liv så hade jag kissat på mig :(
Jag låg i min egen urin och grät , visste att jag hade nått botten! :(
Kröp sen till telefonen och ringde till mamma. Jag var så fruktansvärt rädd! Rädd för allt, rädd för att ställa mig upp och rädd för att jag hade tappat kontrollen totalt.  
Mamma pratade med mig en halvtimme och hon var kvar i luren medans jag duschade. Hela jag skakade och hade frossa. Tårarna bara rann och rann. Hasade mig över till sängen sen och kröp ner med badlakan och allt.

Tisdagen så kunde jag inte röra mig. kunde knappt sätta mig upp i sängen för att jag hade så sjukt ont i ryggen. Låg som en invalid och bara grät. Jag hade ingen mat hemma så jag kunde inte äta nått heller. Ringde tillslut till mija och frågade om hon kunde gå och handla smör och bröd åt mig. ängeln mija gjorde det! hon kom med en kasse full med bra saker. Jag skämdes som en hund för att jag hade varit tvungen att be henne om hjälp. Vet att hon har fullt upp med sitt. Hemskt att låta henne komma in i min lodis lägenhet och se kaoset som var där. Fast hon visste ju inte hur mycket kaos det var tack och lov.  Jag  vilade sen bort hela dagen och sen kom mamma och hämtade mig.  då skämdes jag igen . jag visste att mamma skulle ha främmande på kvällen och att hon inte hade tid att ta hand om mig då.  Jag ville inte vara i vägen när dom hade träff med sin kvinnogrupp.  Men mamma sa att hon ville att jag skulle sitta me med dom . det var jätte bra att jag gjorde det.!  det slutade med att jag fick gråtandes berätta om min depression och hur mitt liv är och hur jag tänker. Alla kvinnorna tyckte att det var jätte intressant. Dom bad sen för mig. jag kände då att det var det jag behövde. Det var ju inte bara jag som pratade den kvällen. Det var flera utav kvinnorna som var oroliga för sina barn för att dom mådde dåligt. Så vi bad för alla barnen. Det kändes bra! Och jag slapp ha dåligt samvete för att jag berättade om mitt liv och mina tankar. Dom här kvinnorna kände ju inte mig på något vis. Mycket skönt!

Resten av veckan så växlade jag mellan att vara hemma hos mig och gråta , eller hemma hos mamma. Det blev inge mer jobb den veckan. Jag hittade till min glädje en burk med pronaxen i mitt skåp. Så jag knaprade på dom och försökte vänta ut smärtan i ryggen . men yrseln höll sig kvar hela veckan.  Själv så växlade jag mellan gråt och ilska. Om jag hade pratat med mina vänner under mina arga utbrott så hade vi nog inte varit vänner nu. Mija lyckades att ringa mitt i ett sånt. :( men jag lyckades parera och gå till ett gladare ställe i hjärnan så jag dödade inte våran vänskap. Tack och lov!  Jag vet inte alls varför jag var så arg. Det bara kokade i mig! mamma fick tyvärr utstå en hel del fräsningar från mitt håll. Fast jag kom sen på att det var för att jag inte hade fått i mig nå nikotin på 2 veckor. När jag hade insett det så gick det bättre med ilskan. Fast det var ganska skönt att vara arg. Fast lite jobbigt att vara arg när jag inte visste vad jag var arg åt. (har dock inköpt en snusdosa nu)  men jag ska ändå försöka att skära ner på intaget. Har återvänt till mini portionerna nu så det är ju alltid ett steg i rätt riktning.:P

Fredagen så tog jag tillslut tag i mitt kaos. Städade läggan skinande ren! Vädrade ut sjukdom och instängdhet. Kunde dock inte röra mig speciellt bra efter det. stel som en 80åring. Erik och hecka ringde och fick höra om mitt elände. Jag försökte få dom att köpa skräpmat åt mig fast dom vägrade. Erik sa att om han skulle fixa mat åt mig så skulle det minsann vara hemma lagad mat. Dom trodde att jag hade svimmat för att jag inte hade ätit ordentligt. Fast det var inte därför. Men i alla fall så lovade erik att han skulle laga mat till mig. så jag städade klart och släpade mig över till honom. när jag kom dit så var han i full färd med att kirra mat till mig. det blev en sjuk mängd stark köttfärs och bläckfiskpasta . Erik la för mig ett berg med mat. Det skulle inte bli något film tittande föränn jag hade ätit upp allt. Men jag orkade inte många tuggor. + att bläckfiskpastan var ingen hit :P men det var verkligen super gulligt av honom att laga mat åt mig! tillslut gav hecka och erik upp försöket med att jag skulle äta upp allt innan film. :) så jag fick ställa ifrån mig maten och skratta åt en mongis film. Mycket bra medicin måste jag säga! :)  stannade bara där till midnatt och sen for jag hem och la mig igen.

Lördag . vaknade och gick och duschade bort sjukdom. Tog på mig normala kläder och åkte sen till mamma. Det var tur för min kusin och hennes familj kom och hälsade på.  jag fick skratta åt ett grymt charmigt kusinbarn. Wilmer var helt galen! :) jag fick kvalitetstid med min storkusin. Kan prata med henne om allt! Vi bestämde att jag skulle komma och sova över hos dom under sportlovet.  Dom bor i Kalix så jag träffar inte dom så ofta. Jag har kommit på att det är precis sånt där jag behöver. Få prata i lugn och ro och bara ta det lugnt på mitt vis. När jag åker och hälsar på dom så ska jag passa på att fråga Linda om en massa saker. Jag ska be henne berätta om mormor. Hur hon såg på henne. jag försöker fråga mamma när jag funderar kring mormor, men det blir för nära för mamma att prata om . det var Linda som hittade mormor när hon hade hängt sig. Linda var typ 15 år då.  Jag kan tänka mig vilka mardrömmar som hon måste ha haft! Huvva ! :(   hon har fått kämpa med mycket!
Jag längtar efter att få prata med henne snart igen. Otroligt fin och underbar människa är hon!
När lindas familj hade åkt så var det dags för melodifestivalen. Jag och mamma bänkade oss framför tvn med chips , dip och godis. Jag lyckades nästan få mamma att sitta still en timme :P
Melodifestivalen är ju kass nuförtiden. Jag älskade att se på det förr när det var storband och endast en kväll! Nu låter dom juh  nästan vad som helst uppträda. Trist! Fast det var roligt att sitta och spy lite galla över låtarna ;)

Söndag så spenderade jag halva dagen i sängen och såg OTH. Sen på kvällen så var det övning med pite gospel. Jag bävade för att stå upp och öva. .men jag klarade det! fast jag såg i kors av trötthet sen. Den stela 80åringen lämnade mig ej. Efter kören så for jag och mamma och handlade mat. Jag hatar att handla får ångest när jag ska göra det. jag vet inte varför men det är så.  nu kunde jag ju inte handla själv och bära när ryggen var trasig. Jag pekade och mamma la i vagnen. Jag köpte inget onyttigt heller . mycket stolt över det  :)

Idag har det varit början på ett nytt kapitel i mitt liv. Jag steg upp och gjorde mig fin och gick till jobbet utan att känna mig som en lodis. Kom till jobbet och kände hur livslusten började komma tillbaka. Jag har burit och haft mig hela dagen men ryggen pallade det. kom dock 10min försent men jag stannade kvar 30 min extra bara för att jag inte ville gå därifrån :) dom 2 timmarna gick som en dans idag! Yes!!
Gick sen hem och vilade en stund. Klev upp sen och lagade riktig middag. Lagade mat from scratch! Kanske inte så stort för andra men det var stort för mig!  jag brände inget och inget kokade över + att det blev gott! Städade sen undan och förberedde för bokcirkeln. Den här dagen kände jag ingen stress över att jag skulle ha hand om bokcirkeln. Jag har gått och små gnolat för mig själv hela dagen också. det är ett säkert tecken på att jag mår bättre :) upptäckte att min fönsterlampa hade dött så då gnolade jag iväg och gick och köpte glödlampor . jag tog vägen förbi indiska och när jag går så ser jag nått fint glimma där på sidan. Stannar upp och ser guld! Fast jag skyndar vidare inhandlar det jag skulle handla . fast jag kan inte låta bli att ta vägen förbi indiska igen. Hips vips så hade jag köpt ett par örhängen och 7par armband + ljus . så jag kom hem med guld :) det skönaste var att jag tyckte minsann att jag förtjänade att köpa lite guld åt mig själv ;) ok det var ju inte riktigt guld .. men jag blev glad ändå :)
Sen kom mitt främmande och det blev en mysig kväll , jag var en rekorderlig värdinna :)
Så idag är jag stolt och jag kan sova i lugn och ro. Så även om det bara var idag som jag fick gnola så är jag nöjd med det.
Fick även veta idag att när det vankas dop i Uppsala så kommer större delen av släkten av delta . det blir great! Vi trodde att det bara skulle bli våran familj och marias familj + j och ms vänner. Men nu blir det släkt partaj istället!

Tillsist så vill jag bara dela ut diplom.
Diplom till mija som kom som en räddande ängel och står ut med en 80årig gnällkärring!
Diplom till mamma för att hon är den bästa mamman en sjukskalle kan ha!   
Diplom till mig själv för att jag klarade galant att vara jag idag!

Jag håller mina tummar och knäpper mina händer och hoppas att det fortsätter att ljusna.

Så..that´s it
Så.. adjö!