cigg och kärlek
Efter min 25års dag så har mitt liv ändrats otroligt mycket. Aldrig kunde jag väl tro att livet nästan skulle börja istället för att sluta efter att man fyllt år. Åldersnojan gick över! Det trodde jag aldrig att den skulle göra. Men skönt är det. Det finns så otroligt mycket som jag borde skriva om. Men det har gått för lång tid och det skulle nog ta minst ett liv att fylla igen alla luckor och skriva om allting som har hänt bara sedan december månad.
8dec så ändrades vänskap till kärlek. På något vänster så lyckades jag med att få e till att inse att han var kär i mig. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag lyckades med det. Han var inställd på att vi skulle vara lite mer än vänner och ta det lugnt. Jag var också inställd på det. Fast skillnaden var att jag hoppades verkligen på att vi skulle bli mer än bara vänner. Innan man säger till någon som är ens bästa vän att man är kär i honom så måste man gå igenom en massa tjorv i huvudet först. Kommer vänskapen att skadas av det här? Skulle vi klara att vara tillsammans? Skulle det bli konstigt bland våra gemensamma vänner ifall vi blev tillsammans? Och kanske mest av allt. Skulle det bli konstigt mellan oss om vi hookade upp på riktigt? Tänk om det inte skulle funka vad skulle hända då? Jag har dock insett nu att det var mest jag som tänkte på allt det där. Han hade inte tid att fundera på sånt. " altså jag spelar bara wow och jobbar, har som inte tänkt i dom banorna, fast jag tycker ju om dig" jag måste få fundera på vad jag känner och återkomma till dig" jag var generad till tusen av den responsen och tänkte att det var kört nu. Ja skynda mig att säga att han inte behövde fundera eller återkomma till mig med ett svar. Jag tyckte att hela situationen var grymt pinsam och ville låtsas som att jag aldrig hade sagt något. Men trots att jag var generad och förvirrad så gav jag inte upp, visste ju hur han var som person. Han var helt enkelt inte inställd på att hitta någon + trivdes bra med att vara själv. Men jag förstod att där i det undermedvetna så var han minsann kär i mig ändå. Så jag gav mig den på att jag skulle locka fram det undermedvetna till medvetandet och det funkade!
Snart 2 månader. På fredag är det två månader tillsammans med e. 2 månader är inte så länge. Men jag slutade med nikotin också den 8dec. har haft min sniff snus dosa som hjälp. Att röka saknar jag otroligt mycket! Har för tusan rökt till och från sen jag var 16. Jag har tänkt mycket på den där reklamen.. vem är du utan den där ciggen? Jag har använt cigg till att trösta mig själv och belöna samt avslappning . sen har det varit skönt på förfester och sånt när man har varit blyg, då har jag kunnat dra mig undan och samlat tankarna en sväng för mig själv. Eller så har det kommit ut folk och surrat med mig och man har fått en annan sorts samtal med dom än vad man brukar. Eller så har man lärt känna nya människor. Men mest av allt så har den där ciggen gett en enorm frihets känsla! När jag nu skriver såhär om ciggen så låter det ju inte alls som att jag ville sluta. Men jag hade en deal med mig själv. Den dag jag skaffade pojkvän så skulle jag sluta röka. Så då var det bara att sluta. Nu kommer jag inte att röka som jag har gjort. Tror faktiskt att jag aldrig mer kommer att röka som jag har gjort. Dock så kommer jag att börja om att fest röka när jag har begäret under kontroll. Ja, jag kan bara fest röka utan att röka under veckorna. Det har jag kunnat förr. Men jag kommer inte att fest röka under den närmaste tiden. Sen har jag en vid min sida som blir otroligt dålig i halsen av att endast andas in röken. Det hjälper en gode mycket på traven att låta bli att cigga. Jag har även en nöd cigg i min lägga är så stolt att jag inte har rört den än.
Nog om cigg tillbaka till kärlek.
Man säger ju varje gång man blir tillsammans med någon att man aldrig har varit så kär som man är nu. Eller att man aldrig har tyckt om någon lika mycket som man gör nu. Jag tycker att det är häftigt hur man kan bli kär på så många olika sätt och älska på så många olika sätt. Jag har varit kär i massor med folk under min livstid. Har även varit tillsammans med en del. Sen har jag haft andra sorts kärleks relationer till folk. ALDRIG någonsin känns kärleken likadant. Det är så häftigt! Varje gång så känns kärleken ny och ren. Den största skillnaden för mitt kärleksliv nu det är att jag för en gångs skull är redo för kärlek. Redo för att älska och bli älskad och komma närmare i att stå ut med mig själv. Det finns så otroligt mycket kärlek i mig som jag måste få utlopp för. Kärlek som jag har gått och samlat på mig under dom åren som jag har valt att leva själv + tyckt att kärlek har varit endast ett jävla gissel och inget för mig. Jag har aldrig klarat av att ge så mycket av mig själv som jag gör nu. Har inte vågat eller velat. Jag trodde inte ens i min socker sötaste fantasi att kärlek kunde vara såhär bra! Jag har alltid drömt om att bli tillsammans med någon som man redan kände utan och innan och som kände mig på samma sätt. Det är helt äckligt underbart att vara tillsammans med sin bäste vän! Har aldrig någonsin spenderat så mycket tid med någon annan person. Från den dagen jag tog dit min tvätt för att låna hans tvättmaskin så blev jag kvar hos honom. Men nej vi ska inte bli sambos än. Även om vi typ är det. Jag ska ha kvar min lägenhet tills det blir dags att flytta i hus. Jag hatar nämligen att flytta. Det är bland det värsta jag vet. Sen vill jag ha kvar min lägga som min trygghet. Fast det skumma är att jag har min trygga tillvaro hos honom nu. Men jag hade aldrig haft det om jag inte hade byggt upp lite trygghet i mig själv först. Det känns ovant att vilja vara med någon varje dag. Att känna att man klarar av det . har inte orkat det förr. Nu är det inte så att vi alltid ständigt och jämt är med varandra. Vi hinner få våran tid för oss själva + att vi umgås med våra vänner också. Dock har vi många gemensamma vänner så det ser väl ut som att vi är med varandra jämt. Jag och e har helt klart skapat oss en vardag tillsammans. Vi har delat upp hushållsgörat . vi gör vad var och en är bra på. Min uppgift är diska och städa. Jag har noll självkänsla i köket. Jag ska lära mig att lagat mat någon dag. Men e tycker att det är roligt att laga mat efter nya recept . och jag tycker att det är roligt att äta maten sen ;) + att det har aldrig någonsin varit så fint hos e som det är nu! Så det uppskattas inte om det kommer pikar om att man bara bor där och låter e göra allt. För så är det inte! Som sagt allt är nytt även om allt ändå känns så otroligt naturligt i våran relation. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig förr har känt såhär. Jag älskar varje stund som jag får spendera med e. men jag vill påpeka att jag har mitt eget liv också och han har sitt. Och det är precis så som jag tycker att en relation skall vara. Men det är ovant för mig att känna att jag vill vara så mycket med någon som jag är tillsammans med. Det gör att det uppbyggda självkänslan börjar att dala. Behöver en reunion med bokcirkeln snart. Tankar om vad andra tycker förstör mig mer och mer. Blir arg för att dom tankarna har kommit tillbaka. Jag trodde att jag hade slutat upp med sådana tankar. Det hjälper inte någon att gå omkring och fundera på vad andra tycker om ens liv. Slöseri med enegeri.