Stjärngrubblande.
Att vara övertrött men hjärnan håller en vaken.
Grubblande, konfunderad,irriterad,less, logistik tänkande, undvika katastrof tänk, lyssna på lugnet.
Hjärtat viskar med tyst röst. Lugn.
Hjärnan håller för munnen för att inte skrika.
Kramper och rädsla har inte hittat hit än. Inte tagit plats än.
Tårarna är för trötta. Orkar inte ta in, vill inte gå igenom som alltid. Fast nu värre.
Vågar inte stå upp.
Just i detta nu vill jag att du ska ge dig till känna Aaliyah! Sparka mig hårt inifrån visa att du inte är påväg bort från mig. Bara du kan ge mig det fullkomliga lugnet. Bara du kan hålla rädslan borta. Bara du kan sudda ur min ängslan. Bara du kan ge dig till känna. Bara till dig viskar jag på gränsen mellan att vara lugn och desperat. Sparka mig.
Blodet det där hemska blodet. Vad vill det säga? Varför händer det nu? Varför kan det inte bara få vara?
Varför var det för första gången just ikväll som jag började känna. Ja. Vi kommer få träffa dig?
Varför kommer blodet?
Symtom på sjukdomen eller missfall på gång? Fullt normalt eller fullt onormalt?
Vad betyder färskt. Bra? Dåligt? Än en gång normalt eller onormalt?
Vad betyder det?
Snälla Aaliyah sparka mig! Jag behöver få känna dig nu.
I ett hotellrum mitt i natten. Jag behöver från dig den vackraste skatten.
Ge mig ro från nattens frågor.
Hjärnan behöver få vila och samla in all positiv styrka. Med sina bläckfisk liknande tentakler.
Forma mina drömmar till att tro även om det är mörkt nu. Så är jag kär i ljuset. Låt mig tro att det just är meningen att ljuset ger mig kärlek tillbaka tillslut.
Grubblande i en övertrött hjärnan.
Som sagt. Jag behöver dina sparkar i detta nu!