My Girl
Igår fick jag äntligen chans att få prata med min läkare. Det var tur det. Magnetröntgen svaret visade att det inte fanns några synliga endometrioshärdar. Men att det svaret inte spelade så stor roll. Eftersom att det förmodligen finns icke synliga sådana. Tydligen var det inte möjligt att se hur det låg till med sammanväxningarna heller. Men det man hade sett var en blodfylld cysta som tillkommit på äggstocken. Det som gör mig ledsen och less över det förutom smärtan den ger mig. Det är att jag äter dubbeldos medicin och ÄNDÅ har det växt en cysta. Det ska inte vara möjligt! Min läkare säger också att det inte ska vara möjligt. Men min kropp gör inte som den ska och är en hel vetenskap. Detta är ju såklart en förklaring till varför jag mått och mår sämre än vanligt. Så det är skönt att få veta det iaf.Men det är väldigt frustrerande att min kropp kämpar så mycket för att få fungera normalt trots att den ska stå still av medicin. Att jag/vi har varit tvungen att genomgå IVF trots att kroppen vägrat stå still. Men nu är det som det är. Jag är kroppsmässigt kass och det kommer inte bli några syskon till stjärnan på grund av det. Det är en sorg. Men vi är så oerhört tacksamma för våran stjärna!❤️Har nu fått tid för att pröva sista lösningen innan det eventuellt blir att operera bort allt. Nästa vecka åker jag till Gällivare av alla ställen för att göra det mest gruvensamma jag kan tänka mig. Då får det bära eller brista. Bär det så är det ett liv med mindre mediciner i kroppen. Brister det så finns inget annat kvar än operation. För då har jag testat allt man kunnat komma på för att lindra min sjukdom. Det är mycket att tänka på. Min läkare säger också att trots att det är ett rent helvete för mig. Så klarar jag det ändå mycket bättre än förr. Jag vet att det är för att vi har stjärnan hos oss nu. Den finaste vi vet gör att kroppen klarar lite mer och lite till. Igår kväll när beskedet om cystan snurrade runt i mitt huvud.Då valde jag istället för att gråta. Snöra igång musik och stor rensa i Aaliyahs kläder. Vi dansade och skrattade och fick saker gjorda.Glädjen i att ha varandra tog över sorgen och tankarna.Som jag alltid kommer fram till. Jag har allt hjärtat behöver.Nu har jag landat i mitt drömjobb också där jag hoppas få bli kvar tills jag blir 100i☺️Precis som sången. My Girl. I got sunshine on a clody day. Denna molniga eftermiddag/kväll har spenderats på Pitholm för övernattning och paltkalas med Lelles familj. Innan vi skulle säga godnatt skulle lillan leka lite till. Ställer sig i en legohink och tippar framåt. Som vanligt blir det en fläskläpp och stöter till nån tand samt lite på nästippen. Med andra ord så gick det ändå helt ok. Tar upp henne för att krama och trösta. Då kräks hon över mig och sig själv allt det hon intagit under eftermiddan och kvällen. Nu ligger vi här i mitt tonårsrum känns som att vi fortfarande luktar inte så mumma någon utav oss. Men trots det och trots allt som tänks på i själ och hjärta. Så mår vi just för stunden helt ok. Vi tar smällen nästa vecka och väntar med hoppet tills dess.