värd att älskas..

Värd att älskas.

Hur kan en sådan mening framkalla så mycket ironiskt skratt och så mycket sorg i mig? varför är det så svårt att ta till sig dom orden och tro på dom?
Vem har sagt att jag inte har tillåtelse att tro på dom?
Det är ingen som har sagt det.
Men ändå så går det inte in.

Ibland kan jag bli så less på att tänka. Ibland njuter jag av att låta tankarna fara omkring . jag kan bli så dödligt less på att anpassa mig och vara en ?god? människa. Då gör jag uppror och ställer till det och tänker inte alls, tills det är oundvikligt att tränga bort verkligheten. Verkligheten ja..  jag lever i den men ofta tar drömmaren över. Drömmaren tror på en ljus framtid utan rädsla. Hon tror också på att hon en dag ska kunna se på sig själv och faktiskt inte bara känna ett motbjudande. Den människan ska klara att parera olika situationer och gå helskinnad ifrån dom. Skrattretande nog så tror drömmaren även på att alla kan vara vänner . hannah tror inte på att alla kan vara vänner. Man går inte ihop med alla. Man kan inte gå genom livet utan att göra folk besvikna. Utan att svika eller bli sviken. Det vet Hannah. Men drömmaren vet inte det och fortsätter att hoppas på olika försoningar i livet. Den försoning som håller mig vaken på nätterna gör mig ivrig. Kanske en dag att han tittar upp och ler och den varma känslan kommer tillbaka mellan oss. Bara drömmar det vet jag.

Analysera är jag en mästare på. antigen så analyserar jag själv eller så är det med mina vänner som jag gör det. jag analyserar för att förstå mig på folk, kärlek  och mig själv. Det bästa jag vet är att testa mitt min förmåga att läsa människor. Jag ger mig själv poäng om jag prickar rätt. Prickar jag inte rätt så ser jag det som ett misslyckande och måste börja om . men jag läser gärna människor när dom inte alls är medvetna om att jag gör det. jag sitter och beräknar i huvudet vad nästa ord dom säger ska vara . eller hur deras kroppsspråk kommer att förändras. Jag har än så länge bara mött en människa som är likadan som mig gällande det här. det blev ett väldigt komiskt möte när vi insåg att det inte gick så bra att prata med varandra för att vi båda hela tiden satt och försökte räkna ut och läsa varandra. vaksamma ögon. Med dom ögonen så ser jag oftast saker som ingen annan ser. Oftast saker som folk döljer. Människor som spelar spel finner jag intressanta. Men jag orkar inte med dom ett länge tag. När jag spelar mina spel så orkar jag bara göra det en timme åt gången. Resten är jag mig själv . men jag klarar inte av spelet att vara kall och okänslig. Det tär bara på mig. det tär på mig att se när folk tar till den stilen när dom möter mig. det kalla svarta som möter mig . gärna har dom en hand på ryggen för att klara det. själv väntar jag bara på en dräpande kommentar , ett slag över ansiktet eller bara motbjudande blickar. Ordet förlåt är det ingen som bryr sig om längre.

När jag började högstadiet så slutade jag med att känna att man måste vara snäll och kompis med alla. Dom jag inte tyckte om ett störde mig på . dom störde sig på mig och tyckte illa om mig. det var ett rättvist spel. Jag kände mig inte tvungen att tycka om alla. Hjälpa alla osv.  jag trodde att jag då lämnade den barnsliga tron om världen. Men jag har i mig att vara god och finnas tillhands. Finnas där när någon vill prata. Prata med den som jag ser behöver prata eller bara behöver en kram. Den biten tycker jag om i mig själv. Den biten respekterar jag. Sen när jag inte är god nog hela vägen så övergår respekten till avsky. När jag ser att någon behöver lätta sitt hjärta och helt plötsligt så sitter jag där och pratar om mitt istället. Då känner jag avsky då har jag förlorat + att jag har pratat för mycket. Enda gången som jag kände att jag inte hade pratat för mycket det var när jag skulle försöka få en grupp tjejer i en klass att bli sams och mest av allt respektera varandra. dom tjejerna kunde inte få nog av att höra min berättelse. Dom bad mig hela tiden berätta mera. Jag kände och visste att jag gjorde en skillnad i deras liv.  Det var stort!
När jag lämnade dom så hade jag inte dåligt samvete för att jag hade pratat för mycket.

Dåligt samvete har alltid förföljt mig. barnet som får dåligt samvete för att hon inte knäpper händerna och ber om att morfar ska få leva när han ligger inför döden. Av den enkla anledning att hon tycker att morfars skäggstubb sticks så mycket när han ska skäggas. Kanske var det bara så att döden var för svår att ta på ? morfar dog den natten.  
Barnet som ser på tecknat i tv rummet på stugan. Dom har hyrt en sån där videobox som fanns förr. På den tiden när man inte ägde en video. Barnet är helt inne i filmen. Musse pigg sitter vid en flygel och det ska precis hända något roligt när pappa ropar från köket . han säger med allvarligt röst att jag måste komma ut i köket för att han har något att berätta. Jag skriker irriterat att jag inte har tid. men pappa ger inte med sig . jag blir arg och går in i köket. Tänker att pappa är dum som tvingar mig från tvn.
Pappa berättar då för mig att mormor inte orkade leva längre så hon hade tagit bort sig. Att hon längtade så mycket efter morfar . det dåliga samvetet skriker i mig .. hur kunde jag vara så självisk! ??
Jag ville följa med till ersnäs för att hämta hem mamma . jag fick inte det. istället fick jag stanna kvar på stugan och höra när dom vuxna pratade om det som hade hänt. Ingen märkte att jag lyssnade, ingen förstod att jag förstod allt som hade hänt. Trots att jag var liten så förstod jag allt.  Mormor hade tagit ett rep i ladan, gjort en snara och lagt den om halsen sedan hängt sig. Från den dagen drömde jag mardrömmar om mormor. Oftast var det att jag drömde att jag trodde att hon var ett spöke och att det var jag som hängde henne. drömde sådana drömmar när jag hade blivit påmind på skolan om just hängning. Eller när någon retade mig för att min mormor hade hängt sig.

Nu fastnade jag. Tårarna har runnit ett bra tag och jag vet inte om jag klarar av att skriva något mer om mormor. Jag har så dåligt samvete vad det gäller mormor. Barnets dåliga samvete som inte såg att mormor mådde så dåligt. Samtidigt så vet jag att det var jag som satt med henne och tröstade henne.  hälften av alla mina kläder som jag har haft genom åren har varit mormors. Hon hade god smak . mina dyrbaraste guld smycken har varit hennes . det är så mycket av mormor som lever kvar. Men jag har än inte kunnat se tillbaka utan dåligt samvete. Fortfarande så kan jag inte bara ha ljusa minnen av min barndom. Fortfarande så är det en försoning som aldrig blev av . ett förlåt som aldrig mormor fick höra. Om det är så att ordet förlåt inte har någon betydelse i dagens verklighet. Hur kan man då få bort dåligt samvete?   

Jag är less på dåligt samvete!
Jag är less på att ha dåligt samvete för saker jag säger/skriver. Jag är less på att över analysera mig själv. Less på att aldrig räcka till för mig själv.  Less på att jag är en krävande människa. En testande människa. En människa som är så självupptagen att hon inte ens fattar det själv. En människa som har fått för sig att man inte får vara olika saker. Självupptagen, bekräftelesetörstande, ha bra självkänsla/ det jag förr trodde var att ha bra självförtroende. En människa som tror att man inte får tro på sig själv.
Om man är / har allt det här då straffas man.
Varför ska man tro att man straffas för sånt?
Skumt!
Fast jag är skum ;)
Kanske straffas man i form av att missar den riktiga verkligheten?
Ja inte vet ja!

Dags att tänka ljusare tankar. Låta fingrarna dansa på tangenterna och skriva om det istället. Idag har jag haft en ganska skön hannah dag. I alla fall medan solen var framme och lyste över min balkong/altan/tak.
Jag vaknade av solljuset och njöt av att vara ledig. Började med att irritera mig över hur stökigt det var i hela min lägga. Men en röst sa till mig att strunta i att städa och skynda mig ut istället. Att det var ok att det var stökigt för att jag hade haft en hell week. Så jag byltade på mig en massa kläder och tog en kudde och en bok + cigg och c vitaminbrus och gick ut och satte mig. sysselsatte mig först med att ringa till mija. Mija har inte det bästa telefon vetet i världen :P men hon svarade faktiskt den här gången :) hon bjöd med mig på vuxen partaj på lörda. Vi ska ut på valdino och testa på mogendans efter förfesten. Det blir intressant! :) förmodligen kommer jag att längta till kalles trygga källare efter bara någon timme. Men då har jag i alla fall gjort ett ? moget ? försök i alla fall ;) hahahah
Efter jag hade pratat med mija så ringde jag till sis. Men hon hade inte tid att prata för hon skulle äta våfflor just då. Det gjorde inget . jag fördjupade mig i bokens värld tills hon ringde upp. Sen pratade vi länge och jag bara mös och skrattade för att hon äntligen ska flytta hem igen! Oj så great det blir! Egen lägga och allting. Hon kommer att njuta som en tok :)  jag förstår att det blir mycket punkthus för mig framöver men det är helt ok! :)
Sis är en mycket klok människa. När jag är drömmare och otålig så är hon smart. När hon är drömmare och otålig så är jag smart :) det är nog bra att vi inte är smarta samtidigt ;) längtar även tills trion är tillbaka med nya tag igen .
Jag njuter av solen halva dan. Min kropp mår så bra av att vara i värme. Hela jag blir lugn och tänker fina snälla tankar. Drömmaren slår till igen .. men när jag mår gott så kan jag inte bli irriterad på drömmaren.
Snart blir det sommar och då vet jag att det här med kärleken inte kommer att spela så stor roll längre. På sommaren så får kärleksgrubbel vila. Fast det är oftast då som jag hamnar i trubbel på nått vis. Men under sommaren så spelar det ingen roll!
En sommarkatt , spänning och jag slutar bry mig om vilket. Tills hösten och vintern kommer.

Senare på kvällen så har jag lagat middag åt mig och mommy. Även städat i rapidfart innan hon kom hit :P sen har vi varit förbi hos farmor. Sen for vi på kören. Idag så var det med en praktikant. Tror att han ska bli präst eller nått sånt. Det är första gången i mitt liv som jag har spanat in en präst .. aj så het han var! Får man tycka att en präst är het? ;) det blev inte bättre av att han verkade väldigt intresserad av att prata med mig och få mig att skratta. Jag har ingen aning om han är gift och har barn eller sambo eller vad det nu kan vara . jag är inte så intresserad av att veta det heller. Tyckte det var riktigt trevligt bara att hitta ett otroligt läckert ögongodis! Hahahah   
Han hade dock 2 fåniga tatueringar. Men han kom undan med det. jag försöker alltid hitta fel på killar/män som jag tycker är heta. Då neutraliseras dom och så kan jag skaka av mig det som kom över mig .
Han upplyste mig om att vi nog har konsert med pite gospel på söndag. Han och maggan skulle nog komma och titta. Jag blev sjukt nervös! Dels för att jag inte kan den nya låten som vi ska lära oss. Dels för att jag inte vågar ringa till min körledare och fråga om det är konsert och vilka låtar vi ska sjunga och sånt. Dels för att jag blir nervös av bara tanken att stå där som ett fån igen när vi ska sjunga + veta att en het man ser uppträdandet . oj oj hoppas att jag blir sjuk på söndag :P
Hahah jag tycker dock att det är roligt/trevligt/skumt att tycka att en präst är het. (om han nu är /ska bli präst)
Min bild av präst är en som kallades för hompa och han hade alltid typ någon form av vit särk på sig när han skulle predika + jesussandaler. När jag var liten så viskade jag i mammas öra ? mamma! Är det där jesus?  Han såg ju ut som jesus!  Mamma skrattade länge åt det där :)

Förövrigt så har jag idag kommit fram till att det inte är k sjukdomen som har orsakat min uvi. Jag vet precis vad det är. Eller det känns som att jag vet det. känner mig lugnare nu.
Sen har jag även kommit fram till att det inte kan bli någon ume resa helgen efter denna helg. Jag orkar inte det. sorgligt men sant. :(  om jag ska orka med hela påsken med familj och släkt + partyn så måste jag ha kraft.
Så det blir inget umeopen och mysa med karramEllen och det blir inget firande av ume anders 30års dag. :(
Jag hade så gärna stått med ellen och sett De Deportees och minnas tillbaka till då dom hette Bitter sweet och spelade på färjan i lule. Och när dom spelade på våran bal. Balkvällen är det finaste minnet jag har av lycka! Och få minnas den där lyckan och stå brevid min bästis genom alla tider.. det går inte med ord att beskriva hur underbart det skulle vara!
Men inget av det här blir av för jag måste samla kraft.

Gråta och skriva är den bästa terapi jag kan ge mig själv + sjunga. så nu har jag gjort allt det . dags för att lägga sig och hoppas att inget dåligt samvete följer med morgondagen . känner dock att jag inte har sjungit nog . skulle så gärna vilja att jag vågade sjunga närsomhelst. Att inte vara rädd för att någon kanske hör mig. jag vet att jag kan sjunga och har tekniken och att jag inte har något att skämmas över vad det gäller min röst. Men ändå vågar jag inte sjunga så att någon hör. Jag skulle så gärna vilja våga! Skulle så gärna vilja våga sjunga för vem som helst. Dom jag har vågat sjunga för har blivit berörda och tyckt att jag har sjungit bra. Så varför vågar jag inte?
Kan det vara för att någon skrek åt mig att jag sjöng kasst och i otakt. Att denna någon skrattade och hånade mig när alla andra tyckte att inspelningen blev bra . att denna någon gjorde ett eko på min sångslinga så att det inte skulle höras hur kass jag.
Förmodligen så har det säkert en del att göra med det.  men trots det så har jag sjungit solo så ofta jag har fått tillfrågan. jag har sjungit i ett rockband. Och alla dessa andra framföranden jag har gjort. Så trots att jag inte vågar och är blyg så gör jag det ändå. Oftast så går det bra.  Fast nu på senaste så har den dåliga självkänslan tagit över sången med. Då har det gått mindre bra även om det bara har varit små solon.

Så nu är mina funderingar klara för idag.
Kanske fick jag ner nått bra.
Äh fuck it!

Peace och ha det bra!


Da Hell week! ..

Vi kan börja med att skriva om helgen som var efter det att jag skrev förra gången. Det blev inte som jag kände på mig att något skulle gå galet. Det blev istället en riktigt underbar helg på alla möjliga sätt och vis! Fröken Schön var hemma i lule och hälsade på . hon tyckte att jag skulle komma dit och gå loss med henne på fredagen. Den underbara människan säger att hon kan bjuda mig på inträde och alkohol! :) ett guld erbjudande helt enkelt. Jag behöver inte fundera länge för att bestämma mig om att det låter helt underbart!
Dock skulle en gammal vän också till lule för att träffa fröken schön . jag och den här vännen är inte vänner längre men tack och lov så kunde vi beteé oss som vuxna och vi bestämde oss för att åka dit tillsammans. Jag blev så glad att vi kunde lägga småsaker åt sidan och bara vara glada för att marie var hemma! :)
Dock blev det inte så att vi åkte till lule det blev att hon kom hit istället.
Vi hade svin roligt hos hecka! :) mycket skratt och ?smarta tankar? ;) utgången var inte så great. Jag hittade fyllan rejält så jag var inte riktigt medveten om vad som ens hände där ute. När vi stod på dansgolvet så säger jag till marie att jag har glömt bort hur man dansar. Eller i alla fall så har jag tappat bort takten rejält :P
Sen blev det efterkäk och så blev det efterhäng hos hecka. Lite krumbukter och sen släpade jag mig hem vid 7på morgonen :P
Dagen efter var jag ett vrak. JÄKLAR så bakis jag var! Marie kom vid 10 tror jag och hon var pigg och alert. Den tjejen kan tydligen inte bli bakis! Fusk!!
Hon var pratsugen + pizza sugen och det enda jag kunde få ur mig när hon surrade med mig det var mmm. :P
Sen gick hon och duschade och blev ännu mera pigg och fräsch. Det var nästan så att jag ville slå på henne ;) hon försökte få upp mig ur sängen och följa med och äta pizza. Men jag var ju ett vrak och ett vrak kan inte fara iväg och äta pizza :P
Tillslut så gav hon upp och for utan mig. jag var så tacksam när jag fick återgå till sömnensvärld. Det var nästan så att jag hade tänkt att bli kvar i min säng för resten av lördagen. Men så blev det icket.  Det blev istället att åka ut till dragges stuga :) det var hur mysigt som helst! Det var väl tänkt att det skulle bli ett rejält party. Men det blev bara en mysfest. En av party deltagarna somnade redan klockan 19 och sov sött HELA kvällen :P tre utav grabbarna badade bastu och jag och eerik satt och surrade. Fast emellanåt så sprang eerrik ut och var nakenfotograf :P sen hade vi också mysiga rökpauser vid elden. Jag bara mös av att vara på en stuga med en bärs handen och härligt sällskap. Jag ÄLSKAR stugor! Fasen vad jag saknar våran stuga som vi hade i Grundvik!
När bastugrabbarna var klara så klättrade vi upp på loftet och såg på Den ofrivillige golfaren . :) sen slocknade alla en efter en. Vi låg som packade sillar . lägerkänsla :)  

Söndagen vaknade jag och var så glad över att inte vara bakis nått mer! det blev bara 3 bärs under kvällen så jag mådde prima! Och så var det solsken ute också. great!
Fick skjuts hem till mor. Jag hann knappt innanför dörren innan jag gick ut ur den igen. Mammas Sambo hade åkt skidor från Fårön till Luleå och nu skulle hon åka och hämta honom. så det blev att åka iväg till lule och mysa i bilen istället. När vi kom dit så hade han inte kommit i mål än och jag  frös. Som vanligt! Jag gick till åhlens och sysselsatte mig med att kolla på böcker i mer än en timme. Läste så sakta som jag kunde på alla bok baksidor. Tillslut var jag less och trött i benen men då ringde mamma och sa att jag kunde komma till bilen. Mycket bra tajming :) det hade tagit Sam 5 timmar att åka skidor från pite till lule. Han kom i mål och var alldeles blodig i ansiktet. Men det var bara skrapsår. Fast han har ett jack på näsan nu . han säger till mammas vänner att hon har slagit honom med en stekpanna .. hahahah
Söndagen fortskred sedan som vilken annan söndag som helst. Dvs go middag och sen kören. Tyvärr så hade dom lärt sig en ny låt när jag var i Uppsala. Det var ruggit svårt att plugga in texten som dom andra hade lärt sig . fast vi har ju aldrig någon text framför oss så jag fick sitta och försöka lista ut vilka ord det skulle vara.  
Efteråt var jag trött som en tok!

Måndag nu började Da hell week! :(
Måndagen var en helt vanlig måndag. Sen var det bokcirkel på kvällen . det blev en kort bokcirkel för vi var alla trötta och slitna. Klockan 20:00 så var det bara jag och emme kvar . jag och sötskallen hängde till 23:00. Hon är så underbar denna flicka! Fast hon förstår det inte själv. Men det är ju därför hon är med i den här bokcirkeln ;)
Det är häftigt hur mycket dom här träffarna ger oss allihopa som är med. Läskigt är det att vi har våra svackor precis samtidigt. när man kommer på måndag kvällen och skäms lite för att man inte har orkat läsa nått ur boken eller gjort några övningar. Då visar det sig sen att ingen annan har orkat heller.
Jag och emme pratade om allt den kvällen . det var så mycket tankar som dök upp för mig. tankar som jag har försökt förtränga. Jag blev påminnd om hur det var att känna sig totalt kränkt och värdelös. Känslan att inte förstå själv hur allvarligt vissa saker verkligen är. Huvva! :(  men samtidigt som vi pratade om oerhört jobbiga saker så hade vi otroligt trevligt också :) många koppar kaffe blev det och en mängd socker för min del ;)
Jag tänkte att när jag ändå var i huset så kunde jag ju gå och hälsa på edith en sväng. Jag är så glad att jag gjorde det! det blir långt mellan gångerna nu innan det blir kvalitetstid. Men vi tar igen det på nån timme . visst edith? ;)
Mycket mysigt var det!
Sen gick jag hem och försökte sova. Det var totalt omöjligt! Tankarna bara sprang omkring i huvudet och jag var klarvaken. Tror att jag somnade vid 4 tillslut.

Tisdag .
På jobbet så gick det väl bra men det var när jag kom hem som allt började. När jag kommer hem så har jag ett brev från Inkasso innanför dörren.  Jag får ont i magen och blir arg på mig själv. Mest blir jag arg för att jag inte har några pengar så jag kan ändå inte betala det dom kräver. När jag har gruvat mig en stund så öppnar jag brevet. Det visar sig att det är något jag redan har betalat. Jag kollar upp det på internetbanken och jodå jag har redan betalat det. jag blir glad och tänker att det bara är att ringa och säga det åt inkasso. Samtalet med inkasso blir enkelt dom är vänliga och hjälpsamma. Dock blev samtalet till skitföretaget som har skickat mig till inkasso dom var inte lika hjälpsamma! Jag blev mer och mer arg när jag pratade med tjejen i telefon och tillslut så lät hon nästan rädd för mig. men när jag vet att jag har rätt då ger jag mig inte. Jag pratade säkert 20min med puckot! Hon höll på att käftas med mig och sa att jag måste ju ta kontakt med inkasso som hade hand om ärendet. Jag försökte förklara för henne att jag redan hade gjort det. vi fick inte någon kommunikation med varandra. tillslut så sa hon att om jag kunde bevisa att jag redan hade betalat det så skulle jag faxa in det till inkasso. Jag tackade så mycket och la på :P
Jag förbannade både inkasso och kass företaget som var dumma i huvudet.  Gull edith lovade att skriva ut beviset åt mig. så jag städade och gjorde fint och sen tog jag mig en promenad till punkthusen. Stannade där en stund och sen tog jag mig en promenad åt andra hållet ;P  från knästående till att ställa mig upp så vred jag mitt ben igen! Så om igen så var det till att halta omkring och ha svinont!! :( klantskalle!

Onsdag så var det min  lediga dag. Jag hade ju städat kvällen innan så att jag skulle ha fint på min lediga dag + att få vara helt ledig. Tur var väl det för jag blev sängliggandes hela dagen för att jag hade så jäkla ont. Sen hade ringde mamma och ville bara prata medans hon vara påväg hem från jobbet. Jag önskade att hon skulle fråga om jag ville äta middag med henne. jag hade bara basvaror hemma . jag hade varierat makaroner, ris och potatis i flera dagar nu. Fattiglapp! Testade olika kryddor för att det inte skulle smaka samma hela tiden. Jag var less på tråkmaten!  Samtalet blev kort och vi la på.  men sen ringde mamma och sa att självklart så finns det mat åt dig med :) så hon tyckte att jag skulle ta mig en promenad.  Så det var inget annat att göra än att halta iväg till pitholm. Tror aldrig att vägen hem dit har varit så lång. Men jag kom fram tillslut :)
Innan vi skulle åka till kören så stod jag och spanade in i hennes /deras kylskåp. Mamma frågade om jag hade tänkt att ta mat. Jo det hade jag väl tänkt sa jag. Då säger mamma att vi kan fara och handla efter kören. Mamma har aldrig sagt så förr. Fast jag anade varför. Hon berättade sen i bilen att det inte kändes rätt att jag skulle ta mat ur deras kyl nu när hon är sambo och så. det förstod jag såklart. Dom har ju super ordning och då kan jag inte komma och förstöra den.
Mamma höll sitt ord så efter kören så åkte vi handlade för 475spänn. Mamma är bäst! Det är hon alltid men nu var jag så sjukt tacksam att jag ville gråta. Dock kändes det ju inte bra att mamma var tvungen att betala för min mat . jag är ju vuxen! Men jag fick 2000kr mindre förra lönen för att jag hade varit sjuk. Så det var bara att tacka och ta emot.  På sen kvällen så mös jag med köttbullar och varmchoklad :) då var jag nöjd! Fast mitt ben var fortfarande kasst.

Torsdagen så blev det en ruggit stressig dag på jobbet. Samtidigt som det kom varor så kom det säljare så carina skulle vara på 3 ställen på en gång. Jag fick hand om att prickaför varorna . jag hade ingen aning om hur man gjorde det och blev jätte stressad. Jag kunde inte heller fråga Carina om hur jag skulle göra för hon var upptagen. Men tillslut så hade jag ändå lyckats få in alla varor och det stämde allting. Jag var helt färdig! När kaoset hade börjat att lägga sig så dyker af tanten upp mitt i allt. Ingen kom ihåg att hon skulle komma idag. Hon blev lite grinig för det. sen fick jag mig en kvarts uppläxning av henne. det var om tider. Jag VET att man MÅSTE komma i tid. nu så är det så att jag kommer prick när jag börjar och det är faktiskt bättre än att komma försent. Men tanten slutade aldrig tjata! Jag kände mig som tio år :(  sen så pratade vi om det här med att förlänga arbetsprövningen. Då blev det missnöje över att jag inte hade utökat mina arbetstimmar något under dom här veckorna som jag hade varit där. Jag höll på att gå i taket av ilska! Här har dom sagt att jag ska ta allt i min takt och att jag INTE ska utöka någonting innan jag kände att jag klarade av det. nu ändrade hon sig och sa att om jag inte hade utvecklats någonting så kanske det inte var lämpligt att jag skulle fortsätta att arbetspröva.  Det var som att allt mitt slit inte dög på något vis. :(  hatar när folk ändrar saker som dom har sagt! HATAR verkligen det! jag har utvecklats massor under min tid på Gottis! Jag vill ha förlängning där så att jag får vara där över sommaren. När hon hade gått så pratade vi om det som hade sagts. Vi bestämde oss för att vi skulle pröva med att utöka mina timmar så att vi hade nått att visa upp nästa gången af tanten kom.  Jag tror inte att det blir något problem med att utöka timmarna men det känns jobbigt att jag känner mig tvingad att göra det :( dock sa Carina innan jag skulle gå hem att det var otroligt bra att jag var där och hjälpte dom! Dagen hade blivit ännu mera kaos om jag inte hade varit där och jobbat. Så det var roligt att höra att jag inte bara var i vägen. Men jag kände mig nertrampad till sulorna efter af tantens samtal med mig.

Fredag.
Det var så varmt och skönt väder så jag var på ett hyvsat humör. Sugen på bärs och njuta ute i solen. Fast jag hade planerat att jag skulle tvätta på kvällen och kanske se om det fanns något roligt att göra senare. Jag tog min tvätt och förberedde mig för strid. Men det blev ingen strid för allt funkade klockers och jag slapp bli arg. När jag hade 20min kvar innan tvätten skulle vara torr så placerade jag mig framför tvn. Allt hade gått så bra och läggan var skinande ren. Sweet! Jag såg framemot att se så ska det låta och masjävlar senare på kvällen. Vid sju så ringde det på dörren. Jag gick och öppnade och väntade mig en mija utanför dörren. Men det var ingen mija där. Istället så stod det en arg man och en gubbe utanför min dörr. Mannen börjar gapa och leva om och säger att ja har tagit hans tvätt tid. jag frågar lite försiktigt om han är säker på det. då börjar han gapa och skrika ännu mera och säger att jag minsann ska följa med ner till tvättstugan och se själv. Han skriker och härjar och går an som en riktigt galet arg man. Jag åker hiss med gubben ner till källaren. Jag är i chocktillstånd men gubben är vänlig mot mig. jag anar att arga mannen har tagit med gubben som backup ifall jag skulle vara en ?uppkäftig ungdom?  jag går fram till dörren och kollar på pappret med tvätt tiderna på. hela tiden så står mannen brevid mig och gapar. Pekar på pappret och stammar av ilska. Jag vet inte vem utav oss som har rätt eller inte men jag orkar/vågar inte ta strid mot den här galna mannen. Det blir inte bättre av att jag är verkligen livrädd för ilska! :( vi går sen in i tvättstugan och jag tar på mig allt . (som vanligt). Ber om ursäkt säkert 10 gånger och säger att det verkligen inte var meningen att ta hans tid. men han lyssnar inte utan fortsätter att bara morra. Jag försöker hålla tårarna borta och andas med jämna andetag. Kan knappt prata för att jag är så rädd för att tårarna ska börja trilla framför honom . inte tårar för att jag var ledsen utan mest tårar av ilska för att han inte är kontaktbar den där mannen. Jag frågar honom vad han tycker att jag ska göra. Han säger att jag måste ta ut min tvätt. Jag säger att självklart kan jag göra det. så jag plockar ut min halv blöta tvätt i ett rasande tempo. Jag ber om ursäkt igen och mannen morrar på om att han har bott här i 20 år . bla bla bla vi som har bott här i 20år..  när han flyttade in för 20år sedan så hade han gjort samma misstag och han fick minsann ta ut sin tvätt han med.
Allt det här hade ju han kunnat säga med lite humor eller åtminstone ett leende som för att säga att det var lugnt nu. Men icket! :(
Innan jag ska gå upp till mig så mumlar jag något om att han lär ju inte behöva lägga i några mynt för att jag har proppat maskinen full. Då börjar han om att jag ska ta hans pengar . fortfarande är han arg. Jag säger att jag inte alls behöver ta hans pengar. Jag ville bara säga att han inte behövde lägga in några helt enkelt. Men han tar tag i min hand och häller hälften av pengarna i min hand. Och säger nu gör vi så här. jag tar pengarna och skyndar därifrån. Så fort dörren har slagit igen bakom mig så kommer tårarna. Dom bara forsar. Jag känner mig så fruktansvärt kränkt!
Har inte så många ställen att sätta min blöta tvätt på . så mitt städade golv fylls av tvätt och med ens så är det stökigt igen :(
Tack och lov så är det någon som tycker att jag ska ta en promenad . så jag gör det.  kommer på lite andra tankar. Men jag fortfarande upprörd.
Går sedan hem och på hemvägen så hör jag en låt som påminner om eerik så jag ringer till honom . jag får då veta att dom har varit och druckit lite öl hos snefan. Då blir jag grinig igen för jag hade så gärna varit med juh! Som straff så fick eeerik aldrig lägga på med mig. han hann nästan somna i telefon innan jag slutade att straffa honom.  han tyckte att jag var ond :) och jag tyckte att han skulle be om ursäkt för att dom inte hade ringt :P

Lördag. Inte på g för att åka till kyrkan för att öva inför konserten på kvällen. Men jag tar tag i mig själv och släpar mig dit. Vi övar i 3 timmar och jag är så dödligt less på allt och alla. Kören låter dock helt ok för en gångs skull. Men vi var ju 2 körer som hade konsert ihop. När körerna körde var för sig så fick vi rejält med pisk. Fast det var förstås väntat. Men ja konserten blev ändå rätt lyckad. Våran mongo kör såg i alla fall glad ut när vi uppträdde :P
Sen var det dags för att göra upp planer för kvällen. Jag var fullt inriktad på att lördan skulle bli sjukt mycket bättre än min fredag. Tänkte att jag skulle hooka up med hecka och co och dra en bärs kväll. Men så blev det icket. Han skulle på en fest dit jag inte var välkommen. :( eerik hade personalfest. Och mija svarade inte i telefon :( men inriktad som jag var så ringde jag till min älskade vän malin. Jodå hon skulle bärsa och jag fick mycket gärna vara med! Jag blev glad och peppad och slutade just för den stunden att känna mig oälskad. Gick först till malin och bättrade på mig själv och såg på när hon gjorde sig klar. Det gick oväder i hennes lägga så det var skönt när vi väl kom därifrån. Måste bara säga att hon har en sån sjukt snygg lägga ! tror aldrig att jag har sett en sån snygg någonsin!  
Den kvällen så fick det bli folle. Men folle ska man inte undervädera ;) sen bar det av till Kamilla på annelund. Det var där vi firade nyår. Där blev det en riktig tjejfest. Det var trevligt fast jag kände att jag inte riktigt var van vid sådana fester. Grabb fester är softare! :) men ja vi bärsade och kejderökte och spelade våghals.  Jag kände mig inte riktigt på g. Någonting var det som inte stämde. Sen när det blev dags för utgång så for vi förbi till en utav killarna som hade joinat våran tjejfest. Där satt vi och stirrade rakt fram. Det blev inte många barn gjorda där inte!  Jag mådde inte så bra och det var inte på grund av fylla för jag var inte ens full. Malin mådde inte heller bra :( när det blev dags för krogen så gick malin hem. Jag och eva blev det som kämpade i kön till kalles. 45 min pallade jag sen kände jag att nu går det inte längre. Precis när jag kände att nu går det inte längre så kom eerik ut från kalles och sa att han skulle gå hem. Jag skynda mig att säga att jag övergav det här nu. Jag halvspringer för att jag känner att jag har fått urinvägsinfektion. Tänker att det kommer att hända en olycka om jag inte springer fort som tusan hem till mig . så jag lämnar eerik och skyndar mig hem . det går inte så bra . :( jag tar i panik en pencelintablett som är kvar efter någon kur. Det enda jag har i tanken är att jag har inte tid att vara sjuk. Hoppar sen i duschen . sen kommer eeerik förbi och hänger. Det var skönt att få avsluta kvällen på ett trevligt sätt i alla fall trots allt.

Söndag. Uvin håller sig ändå ganska på plats. Men jag är helt orkeslös i kroppen. Jag ringer till mamma och då bryter jag ihop i telefonen. Jag är formodligen helt slut av min hell week. Mamma kommer och hämtar mig och sen far vi till pitholm . ligger i soffan hela dagen. Orkar/vågar inte fara på kören om det blir så att jag måste springa på toa hela tiden.  
Går och lägger mig tidigt. Fast jag hittar en massa gamla bilder på familjen. Verkligen en MASSA bilder. Sitter och kollar på dom i säkert 4 timmar. Jag studerar hur jag ser glad och sorglös ut på varje bild fram till dess att jag blir 5 år. Sen är det dom där allvarsamma ögonen som jag hatar så mycket. Jag får nog när jag hittar en semester bild från då jag var 16 jag är nästan genomskinlig för att jag mår så dåligt. Jätte jobbigt att se!  men jag hittar även bilder från studenten och en härlig tid som var efter det. bilder på läggan i ume och alla fester jag hade där. Jag ska sen ha ett projekt och lägga upp bilder från tiden som var. Minnen som faktiskt är ljusa trots allt mörkt.
Hittar även ett block där min äldsta bror har skrivit en massa dikter och sånger. Jätte fina var dom!
Jag förstår att vi har mer gemensamt än vad jag har trott. Alla vi barn i famlijen lundström är musikaliska och  poetiska. + att vi slukar böcker. :)

Måndag. På jobbet blir det inte mycket gjort. Jag pratar mest om min hell week och vi pratar om ilska och sånt. Det var tänkt att jag skulle ringa och boka tid för att kolla upp uvin. Men jag orkade inte stiga upp ur sängen och göra det. jag var helt slut i kroppen. Men trots det så tog jag mig ändå upp ur sängen och tog en promenad från pitholm till jobbet. Uvin håller sig ändå på plats under dagen. Sen när jag kommer hem så bryter den ut ordentligt! Blod och det går inte att ta sig från toan. :( jag ringer mamma och råd frågar henne om jag ska fara på bokcirkeln eller inte. Hon säger att det blir ju inte bättre av att jag är hemma. Jag håller med henne och håller tummarna för att det ska gå att fara ändå.
Maggan kommer och hämtar mig och sen far vi och hämtar upp emme. Dom pratar i bilen och jag känner att jag inte hänger med i samtalet för att jag håller på att krevera av smärta. När vi börjar närma oss klubbgärdet så frågar jag om man kan fara på akuten för en uvi? Självklart! säger maggan . vi gör en u sväng och så skjutsar hon mig till akuten. Jag går dubbelvikt och mår kasst. Maggan ser till att jag kommer in och så säger hon att jag ska ringa när jag är klar. Hon är så otroligt söt denna kvinna!
Inne på akuten så får jag gå in på toan och lämna urinprov. Där blir jag fast ett bra tag. Sen kan jag tillslut ställa mig upp. Sätter mig i det enormt kalla rummet och väntar. Hinner väl sitta där 5 min innan jag måste på toan igen. :(  sen återvänder jag till britsen och sitter där och fryser ett bra tag. En sköterska kommer in och kollar ifall jag har feber. Hon menar att det kan ju inte vara så farligt om jag inte har feber. Men jag har ju ALDRIG feber ! sen blir det en låååång väntan igen. Kanske inte så jätte lång .. jag var på akuten 1½ timme. Men när det var så kallt i rummet så kändes det som världens mardröm.
När läkaren kom så känner jag igen henne. men jag kan inte sätta fingret på vars jag har träffat henne förr. Och  vilket utav alla mina jäkla åkommor som hon har haft hand om.
Äntligen är det någon som förstår att jag inte kan fortsätta att äta samma pencelin som jag hela tiden har blivit hemskickad med. Så hon skriver  ut några andra. Men sen börjar hon fundera kring varför jag får uvi hela tiden. Och så kommer det här med klamydia. Hon frågar när jag sist kollade mig och jag säger att jag har kollat väldigt nyligt och att jag inte hade nått då. Sen började hon berätta att den kan vara så förädisk att trots att man kollar sig flera gånger så kanske den inte ändå märks. Men nu har dom skickat iväg proverna för odling (vilket någon skulle ha gjort för länge sen)  jag tror inte att jag har k sjukdomen. Men hon skrämde upp mig rejält. Pratade om att man kanske inte skulle kunna få barn om jag har gått med det länge. Det fick det bara att hugga mer i magen än vad det redan gjorde. :(
Det känns i alla fall tryckt att jag ska efter den här kuren gå och kolla så att alla bakterier är borta. Och sen är det bara att vänta på provsvaren.  Nu kollas det i alla fall upp . kanske jag slipper sen att få uvi hela tiden!
När jag är klar så ringer jag mamma men jag får inget svar. Maggan har skickat mess och frågat hur det går. Känns dumt att hon ska komma och hämta mig men jag får inget svar när jag ringer till mamma. Precis när maggan kommer och ska hämta upp mig så ringer mamma. Jag säger .. mamma det blev ingen bokcirkel .. det blev akuten istället.  Sen får mamma dåligt samvete för att det är maggan som har skjutsat dit mig och hämtat mig. maggan hälsar att jag ska säga till mamma .. men ORKA.  
Jag får skjuts till pitholm och mamma kommer ut på bron och möter mig. sen berättar jag om alltihop. När jag säger namnet på läkaren så säger mamma? var det inte hon som du hade för magen och det?
Då klickar det till i huvudet .. det var ju hon som var helt övertygad om att jag hade ätstörningar! Oj så arg jag har varit på henne!
Tur att hon var bättre den här gången. :P

Idag har jag organiserat inne på lagret. Och sen kunde jag skriva på min närvaro rapport att jag minsann har varit närvarande alla dagar under den här månaden! Stolt! :)
Gick till farmor sen och fick middag + tillbaka en tröja som hon har kirrat som jag har rivit armarna av :) jätte mysigt att vara hos farmor!
Sen gick jag hem och läste och sen har jag suttit här framför datorn.
Jag önskar att hell week är över nu. Orkar inte att något mer ska gå snett. Dock har jag varit tvungen att starta om datorn när den hängde sig rejält. Trodde att allt som jag hade skrivit var borta.  Men jag hade tur! Oj vad jag längtar tills jag får mammas dator! Sen är det någon som har gjort nått skumt för en gång var tionde minut så ringer det från okänt nr på min mobil och så piper det bara i luren. Typ som att det är en fax som ringer upp eller nått. Mycket skumt! + irriterande!
Uvin brukar ju bli bättre när jag har fått medicin men den är envis känner jag. Men innan helgen så ska den vara borta! Då ska ju en från kuhmalo spela på toxshit. Den gruppen var ruggit bra. Kommer ihåg när dom spelade i ume back in the days. :)

Nu lämnar jag er.
Håll tummarna att hell week är över nu!

Så.. that´s  it
Så.. adjö!  

slutet..

  Söndag.
Jag och morsan promenerade till stan. Vädret hade varit great hela helgen. Jag hade helt klart kunnat lämna mina kära långkalsonger hemma :P fast jag envisades med att ha dom på ändå ;) vi anlände först av alla till hotellet där vi skulle käka brunch med Marias familj. Vi satt i 3 timmar och bara åt och åt. Mycket trevligt! Sen strosade vi en stund på stan. Jag fick dra vagnen och känna ansvar för Einar. Förut så har jag trott att jag inte skulle klara av att en dag bli mamma. Att jag inte har det som krävs. Jag inte lika säker på det längre. Kanske ska man skylla åldern på det ? ;) Det kändes i alla fall skönt att inte vara lika osäker när jag var kring honom. Vi spenderade kvällen på lundströms vis. Med det menas att vi lagar go middag och sen efterätt och kaffe på det. Sen ställer jag mig och diskar undan allt. Jag och morsan promenixade tillbaka till floggan och gick och la oss. Jag har varit så duktig och lagt mig så tidigt varje kväll och ätit minst 3 gånger per dag. Det är ovanligt.

 Måndag . Jag och mamma får sitta barnvakt åt Einar. Sen när Maria kommer hem så går vi till stan. Vi äter lunch på Ovandals och sen strosar vi runt på stan. Jag ser en massa snygga tjejer som går i senaste modet kläder. Jag kollar på mina egna kläder och blir sugen på att förnya mig. Men det brukar alltid vara så när man åker någonstans för när jag kommer hem så är det ändå samma gamla kläder som jag väljer ändå. jag tycker att det är så fint när mina vänner har på sig det allra senaste men jag skulle känna mig dum om jag hade det. Kanske någon att jag på mig nått men det är sällan. Jag hittar sånt som jag trivs i och håller mig till det. Handlar helst på tant affärer så jag får vara ensam om det jag har på mig. Dock såg jag ett par sjukt snygga lee byxor och ett linne i mitt favvo märke 555. jag fick otroliga ha begär! Men jag sansade mig och köpte inget. Det enda jag har lagt ut pengar på den här trippen det är snus. Jag har förövrigt inte rökt något på en vecka. Jag är både sugen och likgiltig inför det. Det går dåligt i min nikotinvärld just nu. Men jag tar tag i det när jag orkar. Hellre röker och snusar jag och mår hyvsat och kan fixa mina jobb timmar istället för att må kasst och allt går åt skogen. + att får jag inte nikotin så måste ja ha sex. Det brukar sluta illa. När vi hade kollat klart på stan och vi började bli hungriga igen så gick vi hem. Det har blivit många promenader. Det blev så att det var jag som gjorde i ordning middagen. Det blev palt. Sen diskade jag och städade undan. Fast då blev det kaffe och go fika efter det så då blev jag tvungen att diska igen. Sen åkte vi och hämtade våra väskor hos david och sen var det dags att åka hem. Jag och mamma var i god tid på Arlanda. Så mamma gick och köpte en typ juice. Jag tyckte att hon kunde stoppa ner den i påsen och dricka den vid gaten. Först gick jag genom tullen och det tjöt som bara den. Allt mitt guld är inte äkta guld :P sen så blev dom misstänksamma till mammas påse. Man får tydligen inte ta med sig dricka genom tullen. Det är kanske allmänt känt fast jag visste då inte det :P vi fick snällt ställa oss utanför tullen och dricka upp det på stående fot. Sen var det bara att göra om proceduren igen . hahah pinsamt! Det ska helt klart vara jag och min mor som lyckas med sånt. :)Vi anländer till Kallax och möts av 20 graders kyla! Kuuuuuuuul.. not! Direkt börjar benen att krampa och klaga och härja med mig. Jag hade varit så nöjd över att jag inte hade haft kramp en enda gång under resan. Inte ens på planet där det brukar vara fullt med air condiotion på . När jag kom hem så hoppade jag in i min varma dusch och sen gick jag och la mig och då var klockan 2. 
 Jag måste ha varit knäckt som tusan efter resan . om man börjar 12:30 och försover sig så är man gode trött. Jag kom till jobbet halv 13:30. men det var lugnt så jag jobbade till 16:30 istället. Sjukt mycket folk i butiken hela dagen. Det var fullt med sportlovsfirande människor överallt. Trött som en klubbad säl gick jag från jobbet. Tänkte hooka up med mija och käka skräpmat. Fast det blev istället så att jag spenderade halva kvällen på Skoogs hotell och höll henne sällskap mellan gästerna som strömmade in. Hon bjöd mig på kyckling paj och kaffe så det blev ingen skräpmat den dagen. Sen gick jag och köpte ost popcorn och placerade mig i min säng. Från 20:00- 19:00 har jag enbart slöat i min säng. Sett på tv och somnat. Drömt en massa och sen sett på tv igen. Vaknade med ett ryck efter sista drömmen. Det var den om skorpan. Kände på mig att jag hade missat nått eller var på väg att missa nått. Mycket riktigt amatör kören började om 2 minuter. Fuck! Hoppar upp ur sängen och slänger på mig kläder . tjorvar runt i 20 min innan jag tar mig utanför dörren. Kommer med andan i halsen till kören precis när den andra kören kommer. Vi ska naturligtvis öva med dom den här gången. Det hade jag halvt glömt. Jag var inte upplagd för att träffa en massa folk. Övningen gick väl sisådär. Våran kör är inte van att öva på samma sätt som den andra kören. Jag växlar mellan att skämmas till att tycka att det låter ändå hyvsat i alla fall. Uppsjuning nästa lördag. Det kan bli en intressant tillställning.
 
 Nu är det snart helg igen och jag är laddad. Känner dock på mig att nått kommer att gå galet. Jag försökte att få hit mr öhh. Men han trodde inte på att min säng skulle vara ledig. För det är ju alltid folk hos mig :P han trodde att det skulle finnas minst flera st liftare och dvärgar från cirkus som skulle kampa på mitt golv. :) han är rolig! Fast han skrev att jag borde komma till umeå istället i helgen. :) om jag hade haft pengar så hade jag nog dragit dit. Tror att jag kommer att få känna mig dum i helgen. Eftersom att jag inte är någon att lita på. Äh jag får kirra nått bra ändå. den som vill vara med mig får vara med mig :) den som inte vill slipper. Nu ska jag sluta skriva för den här gången. Är hemma hos mamma så att jag ska få mig en morgon promenad.
Jag vill att någon ska komma och förgylla min helg. Jag vill att jag ska få svar/ tecken innan helgen och ja .. jag vill så mycket ;) Vi får väl se vad det blir. 
 Så tror du på ett lyckligt slut? Jag tror på ett lyckligare slut än det slut som skulle kunna bli om allt slutade här. Någonstans så tror vi väl alla på ett lyckligt slut?
 Så that´s it

 Så.. adjö!

ps det blev lite knas när jag la in all text ..därför ser det ut som det gör. fick mixtra mycket fram och tillbaka tills all text var på plats . man får tydligen bara skriva 3200 ord eller nått sånt ;)


fortsättningen..

Varför allt detta snack om kärlek ?
Jo för nu har jag spenderat en hel helg med familjen och släkten. Jag såg redan på Kallax hur mamma hade separations ångest för att hon skulle lämna Sam en stund. Jag vet att hon har svårt för att fara ifrån människor. Precis som jag har. Vi klarar inte av avsked. Men jag försökte lätta upp stämningen med att vi snart skulle få träffa lille Einar. Det funkade för min mor. Fast hon var lagomt tankspridd under hela resan + att hennes stress hosta hade börjat sätta igång. Hon får svin jobbig hosta en gång per år. Jag relaterar den till stress.  Vi kom fram till Uppsala vid 12. David kom och hämtade oss på stationen. Sen åkte vi till Johannes och Maria och Einar. Einar hade blivit så stor ,rund och gosig. Fast det mesta utav det runda satt i hans ansikte. Vi passade på att mysa så mycket som möjligt med honom innan det skulle komma mera folk. Det kändes så härligt att hela familjen var samlad. Jag kunde inte se mig mätt på det lilla underverket. Men det är väl precis som det ska vara :) en till sak som gjorde mig så varm i hjärtat var att se på när min bror David höll i Einar och gosade med honom. David har alltid varit en väldigt stel person och småbarn har grinat när det har blivit hans tur att hålla i dom. Vi har retats med honom ganska mycket för det förr. Men med åren så har David mjuknat och när man kramar honom så får man en rejäl kram istället för världens stelaste kram. Nu verkar allt det stela ha försvunnit hos honom och det är en gläjde att se. Han kan inte heller se sig mätt på underverket. Ändå är han och hälsar på hos Jocke och Maria minst en gång i veckan. Det är skönt att se att Maria har fått tillbaka lite av färgen i sitt ansikte också. Hon var så tunn och blek förra gången vi var där. Sen Einar föddes så har sjukdomar avlöst varandra i en lång rad för henne. Men nu var hon frisk. Hon ska fortsätta sina studier på Onsdag och Jocke ska bli pappa ledig. Kan tänka mig att storebror kommer att njuta av ledigheten. Latare människa får man leta efter ;)Det är dock ovant att se den lilla familjen som nu har bildats. Tänk att min extremt retsamma bror har blivit pappa! Det var mycket intryck att ta in för mig. Jag var alldeles slut i huvudet. Jag hade även för första gången i mitt liv varit helt resklar när mamma och sam kom och hämtade upp mig. Jag hade gett mig den  på att vi inte skulle bråka någonting om att jag är så dålig på att vara klar i tid. Jag hade faktisk packat klart kvällen innan. Det är jag mycket stolt över. Vi kom i tid till flygplatsen. Vi behövde inte stressa ett enda dugg. Det var skönt att jag kirrade det. ?När vi hade myst några timmar bara vi i familjen så kom min farbror Micke och hans familj. Jag vet att det betyder otroligt mycket för Micke att få träffa Jockes barn. Micke var pappas yngsta bror och det är bara 10år mellan han och min bror. Ibland brukade pappa skämta om att han hade micke med sin mor. Micke brukade få följa med när mamma och pappa reste när dom var unga. Min familj har Mickes familj som favorit familj. Hans ungar älskar mina bröder. Dock har jag inte samma kontakt med min fabrors familj. Jag trivs bättre med pappas äldsta lillebrors familj. Det kan vara för att Micke är mest lik min pappa. När han skämtar så låter det precis som pappa eller när han ska förklara nått för sina barn. Så jag brukar mest bli ledsen när vi är med deras familj.  När vi hade hängt en stund familjerna så orkade jag inte vara med något mer. Jag la mig och vilade en stund istället. Einar skulle också vila men han hade ingen lust till det. Han låg och skrattade och var vaken meddans jag halvsov. Han låg brevid mig i sin spjälsäng och låg och jollrade för sig själv. Jag låg med en min hand över spjälsängen och höll i hans lilla hand och sjöng för honom. Fast det enda som jag sövde det var mig själv. Men mysigt var det. Jag är glad att jag tar det på allvar när jag inte orkar längre. Klarar inte av att vara runt folk hela tiden. Det var skönt med lite taktik vila. När vi hade vilat i någon timme så var det dags att åka till floggan och göra middag hos David. Vi blev 20 pers i deras lägga när farbror Bernt med familj joinade också. Vi hade precis satt och tillbords när Davids lägenhetspolare kom ut från sitt rum. Han såg grymt chokad ut över att det var så mycket folk hos dom. Nyvaken var han också. Han hade jobbat natt. Men han fick också mat så då piggnade han till :) jag och små kusinerna gick och hängde i gästrummet. Jag mös med en folle :) mycket trevligt. Det var skönt att alla var så trötta för vid nio så gav alla upp och åkte hem. Jag kände mig som en gammal tant och gjorde mig i ordning för att gå och lägga mig. När jag sen skulle försöka sova så fick jag ta del av floggans stundentliv. Det var massor av fulla människor som skulle nödvändigtvis gå förbi och härja som tusan! Sen lät det som att det var rave party våningen under oss. Hahah jag kände mig verkligen som en gnällkärring. :P och min älskade mor snarkade som en gris. Men mitt i min ilska så måste jag har somnat ändå. 

 Dop dagenJag vaknar på början av att min bror skriker nu börjar det! Jag hoppar till och yrvaket tror jag att dopet har börjat utan mig. Så jag vrålar va! Vad är klockan?? Mamma kommer in och säger att klockan är 7. 7!! Vad skriker david för då? Jo det är för att han ska se skidor på tv. Knäppskallen! Jag somnar om och sen säger mamma att jag ska gå upp och äta frukost för hon åker till kyrkan nu. Jag tänker att det är väl bäst att göra som hon säger så att det inte bli nå bråk. Stiger upp och hasar mig ut till vardagsrummet. Äter frukost och ser att klockan bara är 9. så jag återvänder till sängen för att vila en stund till. Då har jag lovat att jag ska vara färdig 10:15. somnar tydligen om rejält och vaknar av att telefonen ringer. Det är jocke som säger att han kommer och hämtar oss nu! Jag pratar med honom i ett sömndrucket tillstånd och säger att det är lugnt. Sen när jag lägger på inser jag att jag är långt ifrån klar. Det blir till att hoppa i kläderna och ta med grejjer för att göra mig klar där istället. Som tur var så verkade han inte märka att jag var i sömnens värld när han ringde. Oj så arg han hade blivit då! När alla har anlänt till kyrkan så blir det dags för dopet. Jag har tagit hand och hälsat på en alla Marias bröder. Roligt att äntligen få träffa dom. Dock har jag sämst minne så jag kommer inte ihåg vem som är vem och vad dom heter. Innan vi ska gå in i kyrkan så vänder sig prästen om och frågar om det är någon som är bra på piano. Jag och jocke kollar och pekar på David. Han ger oss en mörk blick och sen mumlar han något om att han kan spela piano. Men det verkar som att hans mörka blick har nått fram till prästen också så han slipper spela. David har lämnat kristendomen för länge sen. Tror att han gjorde det när pappa dog. Jocke är inte heller troende tror jag då. Jag hade dock skrattat väldigt mycket om det hade blivit så att david hade fått sätta sig och spela psalmer under dopet. Dopet var fint och Einar var så snäll hela tiden. Mamma tyckte att storebror såg ut som en filmstjärna där han stod i sin nya märkes kostym och Maria såg ut som en prinssessa. :) morsan hade också fått för sig att dom kanske skulle gifta sig nu då det blev så många från släkten som kom. Hon var lite nervös över det. Eller förväntansfull :) men det blev inte bröllop det blev bara dop. Så vi får fortsätta att vänta på deras bröllop :P När det inte blev någon som spelade piano så fick vi sjunga a capella. Tur att släkten Lundström kan sjunga :) dock blev det ingen tävling den här gången om vem som kunde kirra flest stämmor. ;)Sen blev det fika. Det var meningen att man då skulle gå runt och hälsa på alla som var där och små prata på ett vuxet vis. När jag kommer in i salen där fikat ska vara och ser en plats där det är radat upp en hög med sockerbitar brevid en kaffekopp så förstår jag att det är min plats. Jag dricker socker med kaffe i. :P tänkte att det var min bror som hade radat upp sockerbitarna åt mig . han blir så arg när jag ser mig lägga i en hög med sockerbitar i min kopp. Dock visade det sig att det var mamma som hade varit förutseende. :) mitt bord blev barnbordet. Jag kände mig inte riktigt som snart 25bast när jag satt där. Snarare mer som 12år. Jag blev också sådär opassligt blyg som jag kan bli. Jag vågade inte gå runt och småprata som det var meningen att man skulle göra. Jag hängde med kusinerna istället. Satt och förbannade mig själv för det. Men jag hade inte makt att göra nått åt det. Sen när kusinerna blev tråkiga och bara satt och ritade så gick jag in i barnskötar rollen istället. Släkten lundström/bergh har 2 egenskaper. Nästan alla är duktiga på sång /musikaliska. Sen är alla grymma på att rita också. Sen finns det en massa andra gemensamma egenskaper för släkten men dom är mest konstiga :PPappa lärde mig ju att sjunga så den har jag gemensamt. Men jag kan endast rita streckgubbar och g klavar. Tycker att det är trist att rita också. Alla gäster stannade kvar till kl 16 och sen stannade vi och städade till kl 17. då for vi till jocke och Maria bara vi i familjen. Men alla var trötta så vi satt bara och stirrade rakt fram och pratade knappt med varandra. Så vi åkte hem till david istället för att vila. Vi gick och handlade chips och bärs också :) jag kurade ihop mig i soffan och njöt av chips och bärs och snus. Morsan slocknade på 5 röda. Sen ringde bernt och elli så det blev häng med deras familj senare på kvällen. Vi såg melodifestivalen och kommenterade allt vi såg och hörde. Det var helt enkelt bättre förr ;)

Tror du på ett lyckligt slut?..

Tror du på ett lyckligt slut?  Det är många frågor som rusar runt i huvudet. Mycket tankar om åldern och vad jag har hunnit med att göra under mina levnadsår. Vad som verkligen har betytt något och vad som har gjort mig till den jag är. Vilka val jag har gjort och hur dom har påverkat mig och andra. Som alltid så finns det mycket som jag vill ändra. Men det är för sent och redan gjort. Många människor har försvunnit under åren. En del har jag valt ska försvinna. Jag har till och med sett till att dom har försvunnit. Jag drömmer en massa nuförtiden. Speciellt om jag bara slumrar till en stund. Drömmen får mig att slängas in i en värld där jag ständigt sätter folk på prov. Oftast så slutar drömmarna med att Skorpan kommer tillbaka. När han gör det så blir det så naturligt och allting reds upp på 5minuter. Jag vet inte varför han återkommer i mina drömmar hela tiden. Men det kan bero på att det var den jobbigaste förlusten som jag varit med om. Självklart så är alla dödsfall sju resor värre såklart. Men det jobbiga med det här var att han försvann inte för att han dog. Han är fullt levande och bor till och med i samma hyreshus som mig. Men han klarar inte ens av att kolla mig i ögonen. Han verkar knappt klara av att jag andas samma luft som honom. Det gör ont! Dock var det ju inte bara mig han lämnade. Han lämnade en hel hög med vänner också. Alla säger att han är annorlunda nu. Men i mina drömmar så är han precis den samma. I mina drömmar så blir det alltid ett lyckligt slut. Jag vaknar upp med bultande hjärta och snurrar runt flera varv i sängen innan jag vaknar ordentligt och inser att allt bara var en dröm. Allt är precis som det har varit dom sista 5åren. Han har blivit tydlig på sistone.  Jag har upplevt en hel del olika sorts kärlek. Tonårs kärleken som tog kål på mig. En massa fix ideer där emellan. Testat och tjorvat en hel del. Kämpat som tusan för att duga. Sen träffade jag han som kom att bli mitt livs kärlek. Det var äkta på alla sätt och vis. 1år och 6månader. Det är fortfarande mitt längsta förhållande. Men jag klarade inte av att få kärlek när det inte fanns någon kärlek till mig själv. Ångesten åt upp mig. Han fick hålla i mig när jag ville dunka skallen i väggen. Han fick ständigt trösta mig. Jag klarade inte av det. Jag klarade inte av att bli älskad. Så jag tog död på kärleken. Vi var vänner ett bra tag efter slutet. Bästa vänner som pratade flera gånger per dag. Men sen vändes allt! Borta med vinden var han. Jag saknar den kärleken som vi hade. Saknar tryggheten som vi hade. Eller han var trygg och jag hade kaos inom mig. Men älskade honom det gjorde jag. Jag saknar nog inte honom sådär så att jag går och är hemligt kär i honom eller nått sånt. Men jag saknar vänskapen som vi hade. När jag letar efter den rätta just nu så är det väl honom jag har i tankarna. Han är ofrivilligt mall för hur jag vill att en kille/karl ska vara. Eller man får väl aldrig välja hur en person ska vara. Men jag skulle verkligen uppskatta om den rätte just nu var charmig, små blyg, rolig , trygg i sig själv,  och vettig såklart :) När jag letar så finner jag oftast personer som har endast en utav dom där egenskaperna dvs rolig. Som jag skrev förut så är det absolut det bästa jag vet när någon får mig att skratta. Så att vara rolig är ju en bra egenskap. Men resten av personligheten brukar vara bränd på alla sätt och vis. Jag letar upp sådana människor för att jag vet att det inte är någon framtid med dom. Jag vet att jag inte behöver engagera mig i dom om jag inte vill. Jag och dom människorna spelar ett spel. Jag är mästare på det spelet. Ibland så blir jag förvirrad när spelets regler ändras. Men sen går dom tillbaka till dom rätta reglerna igen och jag har full kontroll. En sådan människa som är svårt bränd av livets alla öden är alldeles för lik mig själv. Om jag skulle få en framtid med en sådan människa så skulle det ruskigt mycket till för att det skulle gå.   Mr öhh som jag har fastnat för har alla dom egenskaper som jag vill att en kille/karl ska ha. Han har allt det som jag värdesätter. I vanliga fall så skulle det göra mig vettskrämd. Jag skulle ha vänt på benen och lämnat det för längesen. Men det kan vara det att han är så lik skorpan som gör att jag vet att han är en keeper. Jag letar inte efter en som kan ersätta skorpan. Men jag värdesätter den som har hans egenskaper. Det kanske låter knasigt. Men jag antar att jag inte är den enda som märker att killar som man faller för är lik sin första stora kärlek. Jag har ingen aning om hur det kommer att sluta för mig och mr öhh. Det enda jag vet är jag längtar efter honom på alla sätt och vis. Kanske vill jag sträva efter den där kräk lyckliga känslan som jag fick när vi dansade?  Btw så känner jag mig lite förvirrad i frågan om kärlek just nu. Jag vet vem jag vill mysa med. Men jag vet inte om spelet verkligen har ändrats också. Har satt 3 personer på prov just nu. Väntar på tecken så jag kan få svar. Det är uppenbart att det är två stycken som längtar efter mig. Men vem längtar mest? Skulle det kunna bli ett lyckligt slut med någon utav dom? Kanske kanske inte.  Kanske kommer det ett nytt stjärnskott på himlen och ger mig svar?Känns som att det är dags för ett svar. Men till dess så ska jag vänta tålmodigt på tecken.

Jag skulle dock aldrig säga att kärlek i form av förhållande skulle göra mig lycklig. Jag får fortfarande panik känslor när det pratas om förhållanden. Jag har för egen del inte trott på att förhållanden kan funka ett längre tag. Men jag har för den delen aldrig tappat tron på själva kärleken. Jag har aldrig i mitt liv känt mig så redo för kärlek som jag gör nu. Jag skulle vårda kärleken nu och inte misshandla den och mig själv.